För varje dag blir jag mer och mer förtjust i vår nya medlem i flocken - Will.
Han har ett temperament som är klockrent - och det är ju det vi bland alla krav för en bra hund håller högst av allt. Will är trygg, snäll och tål påfrestningar och oväntade händelser. Han tar allting med upphöjt lugn, ingenting verkar kunna rubba hans vänliga attityd mot omvärlden.
Av misstag apporterade han en trut i går, vi trodde att fältet var tomt efter den hund som var och tränade hos mig, men Will hittade truten och tog den helt spontant till mig. Var det så fantastiskt? Ja jag tycker det; han aldrig tagit i en kall fågel, än mindre en kall trut.
Well done Will!
Morgonprommisarna har han lärt sig; och han väntar ivrigt i sin box på morgonen när jag kommer. Han buffar lite med nosen mot låret under första delen av promenaden, han vet att han ska få springa på fälten på andra sidan 126:an. Sedan springer han glatt över försommarfälten med de andra hundarna, men visslar jag kommer han direkt.
Han är en väldigt fin hund.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
En smörig mes tycker jag!
ReplyDeleteTypisk kommentar från nollåttan Igor som förutom storhetsvansinne lider av diverse andra vanföreställningar om Hundens Uppdrag i Samhället. Igor tror att det är en anarkist-sammanslutning för vorsteh hundar som lever på samhällets botten.:-)
ReplyDeleteJag är helt inne på Igors linje här. Vad är det för fjäskis med vattenkammat hår? Vad gör han mer, suddar tavlan åt er? Queer.
ReplyDelete