Hejsan!
Det har visst uppstått lite begreppsförvirring på din hemsida! En efter en utropas små svarta labradorer till Världens Bästa... Det går ju inte! Världens Bästa kan ju bara en vara - och hon är gul och bor i Örebro!
Den lilla räven har nu totalt massakrerat mina fantastiskt sköna men ack så fula tofflor - estetiskt sinne har hon också... Det är faktiskt (hittills) det enda som dött under hennes vita bissingar, och såklart beror det på att hon inte stod ut att se dem...
Jag måste säga att hon är helt underbar! En sådan inställning till livet... Allt eller inget! Härligt! Jag tränar grunderna inför brukssök med henne, och det går riktigt bra! Hon är jätteglad i folk, och älskar att spränga fram i terrängen. Sist vi var ute slog det mig att hon är som en lågflygande målsökande missil - en gul... :-)) Grunder inför lydnad tränar vi också - det går bra!
Vad gäller apporteringen tränar vi lite med dummy inomhus, hon får gripa och lämna av. Det tycker hon är superkul (överraskad?), och liksom trycker dummyn i min handflata. Nöjd!
På våra promenader brukar jag konditionsträna Flinga mha dummy - jag lämnar en som hon får springa tillbaka och hämta. Stajla får då träna sig på att sitta och titta på, det gör hon bra. Hon har ju iof ingen förväntan alls ännu i de situtationerna, hon tittar intresserat på storasyster när hon drar iväg och när hon kommer tillbaka.
Nu är löpet överståndet, och hon är sitt gamla jag helt och hållet! Fast charmigare - om nu det är möjligt... ?
Ja, ungefär så ligger det till med Stajla. Längtar verkligen till ljusa vårkvällar då man kan träna mer ute!
Ha det gott! Och lycka till med vårens aktiviteter!
Hälsningar Lina