God natt

Just kommit från pampig invigning för handlers för The Irish Retriever Championship 2011. Händer detta verkligen?
Fått armbandet med nr 12 och program ( JA Katarina, köpte ett till Dig!)
och all nödvändig information. Balnacora är känt för sina fasaner i höjd och mängd och driverna blir tuffa sägs det.

Jag och Will sover på saken!

På resa igen..

På julaftons kväll körde vi , Janne, jag och hundarna. Vi har Red och Will med oss på vår färd.
Championshipet känns fortfarande lite vlägset, som om det gäller någon annan än mig och Will.
Men jag ser fram emot det enormt, det skall bli en otrolig upplevelse även om den skulle bli kort :-)

Första anhalt blev sen juldagseftermiddag i Crosshands och the Travel Lodge, motell typ billigt. Rent och snyggt och med skön säng, det är allt som behövs. Annandagen, boxing day, mötte vi upp med Roger Phillips på bensinstationen vid Tesco i Carmarthen. Roger hade ordnat så att vi fick genrepa på fasaner på Slebech Park. Jag har apporterat där förut ett par gånger tillsammans med Roger, väldigt fina drev och härliga marker! Red och Will skötte sig fint även om Will mest fick sitta still som genrep för Mästerskapet.Vi var inbjudna som gäster av Roger´s gode vän Ross och hans skyttesyndikat och blev därför bjudna på frukost, lunch och middag inne på slottet. Tack Roger för att Du alltid fixar och ordnar fina dagar och upplevelser när vi är i Wales!

Vi bodde på Slebech Park Hotel, på slottet där vi apporterade. Vi blev incheckade i bröllopssviten, och nu talar vi De Lux! Slebech Park specialicerar sig på gäster med helikopter :-) och ordnar mycket bröllop. Det ligger fantastiskt vackert med flod och ebb utanför borgens fönster.
Vi njöt för fulla drag i den lyxiga miljön, Janne badade i det fina badkaret och jag softade i sängen och tittade på Anne Hathaway´s tappning av Jane Austen.
I morse åt vi underbar frukost innan vi tog en tvåtimmars promenad i markerna med hundarna. Sedan började vi rulla mot Fishguard och färjelägret. Nu sitter vi på Stenas färja mot Rosslare. Från Rosslare har vi 45 minuters körning till kvällens övernattning i Meeting of the Waters.

I morgon eftermiddag checkar vi in på Ambersprings hotell! Äventyret har börjat!

En riktigt riktigt God Jul

Vi vill önska Er alla en stämningsfull och fridfull jul och ett Gott Nytt År! Tänk gott om varandra och gör gott för varandra!

Janne och Birgitta

Tywi tjock och trind!

Tywi växer och frodas och Kathy rapporterar nu att de känner fosterrörelser.
Tywi kommer att valpa hemma hos Kathy och Olle eftersom vi inte är i Sverige
när tiden är inne.
Valpar och Tywi kommer att komma till Björkåsen under största omsorg och när de är
redo för resa.

Jag förbereder Will så gott jag kan för sin start på Irländska Mästerskapet. Det känns overkligt att vi bara om några dagar ger oss av - på resa igen!

Vi ska stanna till i Wales på vägen för att träffa Roger Phillips - ett och annat ord på vägen får jag säkert och förhoppningsvis en lyckospark! Roger är den ständige coachen i vårt liv!

Puma skall ögonlysas när Berth lyckas få en tid - och sedan väntar vi på löp även där, det beräknas bli löptid under januari!

Irish Country Sports and Country Life Magazine

www.countrysportsandcountrylife.com

Page 98!

Katarina took the pictures!

Fortsättning på jakthund-sporthund

Ja nog väcker det tankar detta med jakthund-sporthund!

Och visst kan hunden rekrytera nya unga jägare in i jakt och viltvården! Man börjar med hunden, intresset för jakten vaknar och på den vägen är det..

Men jag blir bekymrad när det resulterar i diskussioner som säger att vi inte ska föda upp hundar som är "för mycket" och att alla hundar ska vara så lagom så att alla kan ha en labbe.Men ska alla verkligen ha en klassisk labrador?

Och vad är förresten "för mycket hund"?

För jakten vet vi vad som krävs, det krävs en stark orädd hund som varken skyr vassar, taggar eller kalla vatten. Som inte ger sig, som kan sortera intrycken och fokusera på att finna skadat vilt

som gått undan. Som klarar många dagars jakt i veckan under säsongen.

Jag vill ha mycket hund, starka, tåliga jakthundar med utpräglad viltfinnarförmåga och stor naturlighet. Det kan inte bli för mycket av det!

Men jag tror ibland att man med "för mycket hund" pratar om något man skapat själv - dvs förväntan som slagit över i stress och felbeteenden som gnäll, oro och explosivt rusande.

Kanske också låg stresströskel hos hunden - dåliga nerver som jag lite slarvigt kallar det.

Men låg stresströskel och taskiga nerver har ingenting med jaktlust att göra - starka hundar är inte lika med stressiga hundar.

Och hur mycket av stressbeteenden skapar föraren hos hunden genom hundsportande och allaktivitet? Eller bara genom att apportera för mycket, träna för mycket på fel saker med start från valpålder?

Vad tror ni? Vad tycker ni?

Jakthund - sporthund

Jag tycker mig se ett ökat intresse från icke-jägare när det gäller klassisk labrador. Man vill ha en "jaktlabrador" till bruks, räddning, lydnad ,agility och allmänt aktivt utomhusliv bl a.
Rasen är godmodig och lättlärd med stor jaktlust och attraherar många aktiva hundsportare.
Jag är inte odelat positiv till den utvecklingen eftersom jag är rädd för hur det påverkar våra hundar i förlängningen. Att hundarna skall avlas till att passa alla aktiva hundsportare och hamna i allaktivitetsträsket. Att vi ska göra avkall på viktiga arbetsegenskaper till förmån för att passa bättre för "alla".

Det är lätt att dra upp en jaktlabbe i varv och det är lätt att uppskatta egenskaper som egentligen inte är önskvärda för jakthunden labrador.
Jaktlusten hos en labbe skall vara balanserad med en stor nervstabilitet och kyla. Man ska inte bränna energi på ingenting utan lägga all energi riktat på uppgiften att finna vilt.

Vi föder upp jakthundar till jägare och jakthundsintresserade.
Hundarnas spetskompetens behöver få komma till sin rätt, deras egenskaper ska komma till nytta för det ändamål de var avsedda för.

Vårt avelsmål är jakthundar till jägare och jakthundsintresserade.
Labradoren ska vara en godmodig och social jakthund med viltfinnarförmåga som första arbetsprioritet. Den ska vara orädd och stark i eländig terräng, finna viltet med näsan och hjärnan och inte med benen.

Får då bara jägare äga jakthundar? I den bästa av världar skulle alla våra jakthundar användas till jakt - men så är det inte.
Långt i från alla klassiska labbar arbetar på jakter regelbundet.
Men visst är det väl något att sträva mot?

Torsdag 1 December

Jag som inte längtar efter snö trivs ypperligt i de snöfria markerna så länge det nu varar.Dagarna har varit späckade sedan jag kom hem, pappersarbetet har ju legat och väntat i en växande hög medan jag varit borta. Hampuz och Anna har flyttat nästgårds, trevligt tycker vi! De har ju en Fionn-avkomma och en valp efter Teal och Tahto så det är trevligt att se dem lite oftare och på närmre håll.

Nytillskottet Ralph hämtar sig så sakteliga efter sin olycka. Han blir piggare och piggare för var dag som går! Han är en fantastiskt fin hund - och jag ser fram emot att använda honom i avel här hemma.

I dag har jag arbetat inne mesta tiden och faktiskt nådde jag botten på pappershögarna under eftermiddagen. Hann precis ut med Paddy, Tar och Will för lite basic training och lååånga linjer( Paddy) och lite kluriga trickiga linjer för Will och Tar ( trång gata, inte tappa hunden).

Kurser har jag lagt ut nedan, se tidigare inlägg!

Dirigeringstrippeln är full - det kan vara lönt att sätta upp sig på reservplats!

A-provsträningarna har fyra platser kvar per gång så har du tänkt anmäla är det bråttom!

Unghundsträningarna har också fått anmälningar redan - kul med så stort intresse.

Åtta gånger återkommer - ny annons om det kommer i nästa vecka!

Valpträff Januari

28.1 valpträff för miss Fines och George´s valpar!
29.1 Valpträff för Teal´s valpar

Vi träfas kl 10.00 på Björkåsen! Reservation för vädrets makter!

VÄLKOMNA!

KURSER i vår

A-provs träningar i vår - tre tillfällen. Heldagsträning med fokus på handling och hur du bäst förbereder dig och din hund för provformen A.
Pris 900 kr ink moms och ansvarsförsäkring. Anmäl på meadowlark@live.se 10 deltagare per dag!

21.3
18.4
25.4

Unghundsträningar

8.5
22.5
5.6
12.6
19.6

Mellan kl 16-19 tränar vi grunder för apportören. Pris 600 kr/ekipage och gång. Anmäl på meadowlark@live.se 6 hundar max per gång!

Duktige duktige Dipper och matte Anna-Lena

De har varit på A-prov minsann! Ett fint andrapris och en andraplacering blev det för den gule faran och hans duktiga matte. Tydligen ville den gule inte lämna av med den spontanitet som krävs...hrm ;-)

GRATTIS till fin prestation!

Kontakt - gå fot - stadga

Tisdagar i Räppe fotgående-kurs för Dig som vill ha lugn och ro vid sidan, en följsam hund som naturligt finns där du är!
8 tisdagar träffas vi kl 18.00

Priset är 2000 ink moms för åtta gånger

mailanmälan meadowlark@live.se

Välkomna till 2012 års kurser!

Meadowlark Final Runner

Puma och Berth har startat på A-prov. Hon får ett tredjepris med sig, så himla bra!

Grattis Berth och fina Puma!

Sammanfattning på färjan Rosslare-Fishguard

Tiden här har varit fantastiskt bra för mig och hundarna. Jag har haft en väldig tur att få starta en hel del, och känna mig för i konkurrensen här borta. Alla mina hundar har skött sig kanon. Det bästa är jämnheten de håller - de är med nästan hela vägen prov efter prov. Tar avslutade alla sin tre Novice trials - fick premier på två, ett CoM och en tredjeplats.

Lille Paddy skötte sig bara lysande och jag är mycket glad för hans utveckling! Ser redan fram emot nästa års A-provssäsong. Will kvalificerade sig till Championshipet och föll precis på målsnöret på fyra andra Open trials. Jämnheten känns betryggande - det innebär att grundträningen hos hundarna sitter där.

Vad är skillnaden på Irland och Storbritannien? Ja, Nordirland tillhör ju Storbritannien såklart, men annars då?

Jag skulle säga att markerna avgör typen av hund. I England är det mycket socker och senap ( betor o liknande) och följdaktligen mycket walked up trials. Hundarna ska kunna markera exakt och hålla ett område. Hundarna prövas inte under tunga driver, ett prov på drivna fåglar är ganska mycket mer avslöjande eftersom det är mer pressande att sitta igenom en drive.

Många hundar orkar inte den långa väntan med mycket fågel i luften och många skott.

På championshipet är driverna tydligen väldigt långa och tunga - en riktig nervkittlare för förare och hundar...

På Skottland, i Wales i viss mån och på Irland är markerna likartade, riktigt jobbig terräng som kräver mycket mod och kraft av hundarna. Är hundarna inte vana vid de förhållandena blir det svårt. De irländska och skotska hundarna klarar sig sällan bra på IGL, men omvänt är det lika när engelsmännen kommit till det Irländska Championshipet.

Vår nya hund FTA Portlick Ralph kombinerar det bästa skotska med det bästa irländska blodet.

Vi hoppas att han lämnar riktigt fina valpar efter sig!

Glennoo - oförglömlig dag på Nordirland!

Good dogs fetch us good friends - so true!

Paddys debut skedde på Broadmeadows Gundog Clubs Novice trial i går. Paddy har verkligen blivit stor!Han skötte sig jättefint - tyst och stadig, går dit man pekar och är duktig på pipan, jagar fint och slet hårt i björnbärshelvetet :-) Som en liten igelkott och glad i hågen kom han ut ur häckarna!

Novice trialsen här skiljer sig inte mycket i avstånd från våran EKL, och terrängen är minst sagt otillgänglig....Jag är riktigt riktigt glad över hans debut som visserligen slutar med att vi blir eyewipade, men framtiden ser riktigt ljus ut för Paddy, Kayteens Star at Meadowlark. 1 1/2 år gammal - en duktig ung hund!

TAR CoM Fermanagh Novice trial

I dag Novice trial i Fermanagh. Tar har gått som en spjut sista träningarna och känts riktigt fin på alla vis. Förhoppningarna var stora. Och visst nådde vi....nästan....ända fram. SUCK!

Med fyra hundar kvar och en känsla av att ligga riktigt bra till blir vi skickade på en fågel med väldiga svårigheter. Terrängen var ett enda vassliknande hav där man överhuvudtaget inte kan se hunden. Rätt in sextio meter "ungefär" var anvisningen. Det kan man kalla lotteri-apport - du kan inte hjälpa hunden eftersom varken du eller hunden ser varandra... Tar slet som ett djur, ( förstod jag på domarna som berömde honom väldigt efteråt) men till slut blir jag tvungen att kalla hem. Nästa hund på samma anvisning, samma resultat. Domarna går ut och letar och finner till slut fågeln.Men på grund av hur situationen var för hund och förare väljer dom i alla fall att belöna både min och den andra förarens insats med CoM. Certificate of Merit heter det. Men jag ville ju vinna och så nära vi var... De två hundarna som var kvar slapp den eländiga terrängen och fick skogsapporter i stället. Därmed inte sagt att det var orättvist eller att Tar skulle fortsatt att glänsa på dom apporterna. Det vet man inte och det är väl det som är tjusningen med field trials! I morgon lille Paddy på Broadmeadows Gundog Club! Måndag Tar igen!

Mer från beckasinmarkerna

Suddigt - jag vet, men kanske får ni en liten känsla i alla fall? Och ni ser ju beckasinen jag håller upp! Håll hunden i området... :-)

Den här liraren möter man uppe på berget där vi tränar

Han är INTE snäll och han har tjugo likasinnade vänner...

Snipeshooting med Mickey Corr och Ronnie Farrelly

En eftermiddag i Ballybay hos Ronnie Farrelly. Sjutton beckasiner på två timmar drygt. Fantastiskt upplevelse och exakt vad Will behövde inför proven den efterföljande helgen, och där han vann söndagens prov!

Field trials igen

Jag har blivit tillfrågad att skriva om vår resa i en irländsk tidning för country sports. Man vill att jag ska berätta om mina intryck och uplevelser här. Gärna med lite jämförelser med proven hemma.
Hur stor är skillnaden egentligen?
Bedömningssystemet är egentligen ingen större skillnad förutom att vi har prissättning i kvalitet.
Det som skiljer är i högsta klassen kvaliteten/nivån på hundarnas dressyr. Våra EKL hundar är många gånger i nivå med deras Novice hundar.

Markerna! Hemma har vi mer lättsprunget och utan besvärlig undervegetation. Här är det minst sagt eländiga marker där man verkligen behöver en hund för att finna det skjutna viltet. Inga änder/fasaner på höstsådd direkt..

Ormbunkar och björnbär är som stora oigenomträngliga områden där det är nästan omöjligt att gå - det har vi sett flera gånger när domarna ska ta sig ut och titta efter fågel som ingen hund hittat. Men vi har mer vatten och jag tror generellt att våra hundar är starkare i vatten eftersom så mycket av våra jakter bedrivs i våtmarker och viltvatten.

Och så har vi inte beckasin på våra prov.Här sätts man verkligen på prov i att hålla hunden i ett område för att överhuvudtaget ha en chans att få hem fågel!

De drivna proven skiljer sig så till vida att man inte skickar hundar mitt under skytte in i stormens öga. Det tackar jag för som avskyr när man får höra att det inte gör något att hundarna får plocka det som skjuts över huvudet på hunden om det är tillräckligt nära hunden. Hundar lär sig med blixtens hastighet att gå på sista retningen och i hundens värld finns ingen medvetenhet om vilken fågel som är tillräckligt nära skjuten för att vara okej att plocka. Det blir lätt en vana hos hunden att bryta sin linje och rusa på fågel som skjuts över huvudet på dem.

De skickar dock på markerad fågel som hamnar utanför det mest aktiva skyttet så klart!

Vi närmar oss slutet på resan med rasande fart. Det känns som om vi knappt hunnit hit - dagarna har varit späckade och prov och träningar har avlöst varandra. Påfyllda och inspirerade reser vi hem nästa torsdag morgon!

Att vinna ett open trial...

Att vinna här borta i hårdaste konkurrens har varit en dröm i många år. Att tävla och känna att all träning och allt slit belönar sig med den där dagen där allt sitter som en smäck. Det är en dag jag kommer att minnas alltid. För att inte tala om all träning i att hålla hunden i ett område...:-)
Det var en stor dag i går! Will Open trial winner på Golden Vale Gundogs Qualifying stake på beckasin och and, därmed kvalificerad till deras Championship den 28-29 december!

I dag onsdag

I dag vaknar vi till regn mot taket. Vi somnar tidigt på kvällarna , nästan aldrig efter nio, och sover till halv sju. Man kan konstatera att vila var behövligt. Vi äter helt sjuka mängder Quality Street och njuter i fulla drag.

Resan är viktig för mig på många plan. Det är en vidareutbildningsresa, parningsresa och en möjlighet att hitta nya intressanta hundar och knyta nya kontakter och förvalta de gamla. Jag kommer hem påfylld med energi och kunskap inför det nya kursårets verksamhet!

I morgon ska vi på prov igen, Glennoo heter området. Jag har varit där, det är en mark som genombryts av raviner och bergsskrevor, tung ljunghedsmark och täta buskage. Fina marker där man går med spaniels och stöter beckasin och rödben.
Keith är fantastisk, han ser till att vi har det bra hela tiden. I går var vi och apporterade på ett gods, faktiskt första dagen under de dryga två veckorna vi varit här. Dagarna har varit fulla av prov och träningar helt enkelt!

Den nya hunden heter FTA Portlick Ralph. Han är ett fynd till våra linjer . Jag ville använda GBFTCH Myreton Diablo of Glenoch för några år sedan men då hade han blivit steril. Myreton Diablo ( son till Baildonian Baron of Craighorn) vann bland annat Irländska Championshipet två gånger. Ralph är en son till Diablo och moderlinjen är Killerisk-dominerande. Killeriskhundarna är ett begrepp. Riktiga irländska viltfinnare, starka, modiga hundar som inte skyr någon terräng och är kyliga mellan öronen.
Stamtavlan och intrycket jag får av hunden in flesh är överens - ett fynd!
Ralph har HD 0-0 ED 0-0 testad clear för CNM och prcdPRA samt ögonlyst ua i år. Han är fem år gammal, och säljer honom till oss gör Tom Nolan. Någon veckas förhandlingar är över!

Bilder från Open trial i Mohill County Clare

Tre field trials senare!

Fredag, lördag och söndag har vi startat. Will och jag var på open trial i Connolly arrangerat av Midland Retriever Club i fredags först. Han gör en väldigt bra insats, gör fina apporter hela dagen men drar på sig ett minus och stannar som femte hund i ett startfält av sexton hundar. Han gör några riktigt fina saker och jag känner mig nöjd med honom. Vi är definitivt med!
Han var publikfavorit fick jag veta och han är ju härlig att titta på när han går med kraft över hinder och häckar och jagar i björnbären så att stickorna flyger.

Tar startade i Benvarden på Novice trial i Nordirland som tillhör engelska kennelklubben. I republiken Irland är han en open dog eftersom Irland tillhör FCI, men inte i Nordirland som tillhör The Kennel Club ☺
Han fullföljer provet men har också dragit på sig ett retligt minus och blir inte placerad topp tre. Det var väldigt jämnt och det var svårt att gissa placeringarna, men jag förstod att jag hade en minusapport och därför troligen skulle bli oplacerad även om vi fullföljde hela provet. Tar gick starkt och drar sig heller inte för den närmast oigenomträngliga mark som är typisk här på Irland. Gamefinding ability är högst på listan här och måste kombineras med att gå in i vilken cover som helst.

Katarina startade Katie men fick tacka för sig efter sin tredje fågel.

I dag var vi i Mohill, Will och jag. Han gör igen lysande apporter och plockar bort hundar efter hand. Det började med en liten drive med änder men sedan en otrolig walk up på rödben och beckasin med rödvita settrar framför linjen i en genomtjock ljung och torvmark.
Vi är ju så nära! Han gör kanonapporter, går långt och rakt och starkt, lyssnar på pipan och tar löpor och jagar hur fint som helst.
Fyra hundar var kvar när vi åker ut, eyewipade av den som sedan vann.
Så surt när man är så nära. Det känns som om vi är där hela tiden och nosar, och att vi definitivt kan gå hela vägen. Vi är inte ett dugg efter!

En sak hände i dag i Mohill. En av hundarna i linjen pep, och utan att någon domare kom fram kopplar föraren hunden och går. I stället för att stå kvar och hoppas att ingen domare ska höra väljer föraren direkt att lämna linjen med den oroliga hunden. Bra både för hunden och för de andra hundarna och förarna på linjen.

Att starta mycket ger såklart erfarenhet och rutin, det gör att en hel del nerver är borta och att man därför blir coolare och säkrare som förare. Jag tror att det också gör domaruppdraget lättare. It takes a handler to judge another handler… hört den förut?
Inte konstigt alls, man skulle ju inte vilja döma en sport man knappt aldrig utövat eller varit aktiv i själv.

Jag har en del starter kvar att hoppas på, både för Tar, Will och förhoppningsvis lille Paddy.
Schemat är späckat och dagarna rusar i väg, två veckor har redan gått sedan vi reste.
I morgon är vi provlediga och tränar i stället. Tisdag picking up, onsdag snipe shooting och torsdag open trial i Glennoo. Fredag resdag ner till Adare och sedan Will igen lördag och söndag. Upp till Nordirland söndag kväll och sedan tvådagars provet i Gortin för Will.
Vi väntar på fler lottningar och får se om vi har fler Novice runs för Kate och Tar.

Och så tittar vi på en hund… vi får se vad det blir. Kanske är där sju hundar med hem i bilen?
Jättefina bilder har vi tagit - och vi lovar att överföra mängder när vi får en vettig stund att sitta ner online. Internetförbindelsen här är minst sagt begränsad!

Tywi parad

Hemsidan ska uppdateras, men det blir nog inte förrän jag kommer hem eftersom Katarina inte riktigt har allt med sig för att kunna göra det härifrån.
Alltså - Tywi är parad med GBFTCH Rumbleton Quicksilver uppf A Meldrum äg Martin Rush, NI
Han är efter GBFTCH Broadlaw Elder of Laggenhill och Rumbleton Kitty.
Broadlaw Elder är kullbror till Broadlaw Eva som lämnat riktigt bra avkommor efter sig. I Sverige känner vi Hillus Drake och i Danmark finns Hillus Powell och Hillus Holland.
Quicksilver är en rejäl hund med stort lugn och balans. Han är en riktig viltfinnare och jagar otroligt noggrant i tät svår mark - lämnar sällan något efter sig. Han är pålitlig i alla väder säger Martin, och han har nu tre lovande avkommor efter honom hemma.
Han är snabb ut till området, men jagar i perfekt marktäckande tempo. Finner sin vilt med hjärna och näsa och inte med benen!
Ni som funnits på valplista - hör gärna av er igen och bekräfta intresset!

I dag onsdag

I dag åker vi åter till Martin med Tywi. Vädret är förskräckligt med hård vind och regn. Men vad gör väl det när man är på Irland?
Provet i dag inställt , så det blev en dag ledigt i stället. Träning står på agendan!

A-proven hemma

Det kommer rapporter om A-proven hemma. Så roligt med många prov och därmed fler start-tillfällen för fler ekipage. Förhoppningsvis kan vi fortsätta på den här banan och få kontinuitet och ökad erfarenhet i provformen. Att i bästa fall få ett par chanser per år ger knappast erfarenhet och rutin åt varken ekipage eller domare/funktionärer.

KKL har bedömts med fler hundar än tidigare på många håll. Bra tycker jag som tror att det blir bättre bedömning och kvalitet med fler hundar under bedömning samtidigt.
Kan vi komma i riktning mot det danska Åpen A tror jag att ekipagen kommer säkrare och bättre förberedda till vinnarklassen.


GRATTIS också till Tina Örnjäger och Meadowlark Drummer som klarat sitt praktiska prov och nu ”bara” ska bärga sista ettan för sitt B-provschampionat! Vilken fin säsong Ni gjort Tina!

Parningsbesvär och lite annat

Tywi visar sig vara en sen tik. I går ingen parning, nya prover hos veterinären i Newry i morse visar 5,7. Hon är väl som sin mor och då får vi vänta till 18-19 dygnet innan det blir parning.

I dag har vi varit i Slieve Gullion Forest Park och tränat. Det går inte riktigt att beskriva miljön, vi har fotat för att man ska kunna visa ormbunkarnas storlek. Det är som att vara småfolk i en saga. ormbunkarna är över huvudet på oss, och terrängen är oigenomtränglig och brant. Där har vi skjutit apportkastarmarkeringar som hundarna fått slita för. Ett ägg gick förlorat, men det är sånt man får räkna med. Hundarna får slita hårt och man kan lätt förstå att Irland procucerar viltfinnar, terrängen är svårtillgänglig och kräver en modig stark hund.

En tur till Tesco – Every little helps – och så tillbaka hem till stugan The Green Room.
Just nu eftermiddagsvila med the och Quality Street burken i högsta hugg.
Annars följer jag som vanligt Strictly Come Dancing och Eggheads. Många program ser vi ju hemma också, Escape to the Countryside och alla möjliga variationer på Quiz-program.

GRATTIS goaste vänner i Danmark till framgångar i Coupe DÉurope! Johannes Raballe och Thomas Ploembäck slutade 2vinnare respektive 3vinnare! Detta gjorde att Danmark slutade tvåa efter Belgien. Väldigt fint jobbat av det danska laget!

Våran Anna är inte kry så dagen har också innehållit att jaga vikarie till Björkåsen. Castro hämtades av Hanne Winninger som ändå har uppdraget att ställa ut lilla Castro på Växjö Internationella i helgen. Castro gör debut i valpklass och det ska bli spännande att se vad hon ska få för utlåtande och betyg av domaren.

Onsdagens prov i Labrador Club Northern Ireland är troligen inställt på gruns av väderprognosen. Det skulle vara walked up på Beckasin men det ska spöregna i morgon och onsdag vilket gör att förutsättningarna är dåliga.

Resan ner och ankomst

Katarina och jag körde fyra på måndagsmorgonen. Det gick bra och vi noterade med glädje att vägarbetena vid A1
genom Tyskland upphört. På kvällen anlände vi Calais, bara för att få veta att
Will´s pass inte längre är giltigt och att extra blanketten från
Jordbruksverket gällande Echinococcus inte alls duger… Nytt pass fixades åtta
på kvällen, i Calais till en kostnad av 20 Euro. Ytterligare ett case av hur
dyra svenska veterinärer är. Jourtid, nytt pass där alla uppgifter ska föras
över – knappast en tvåhundra-kronors affär…

Färjan över till Dover gick som vanligt
smidigt och sen bestämde vi oss för att passera M25 och London under natten för
att slippa morgontrafiken på Världens Största Parkeringsplats, M25.
Planen var att ta in på ett motel längs
motorvägen men det visade sig vara en ren omöjlighet eftersom allt var
fullbokat. Till slut sov vi i bilen på en parkeringsplats utanför en Service
station. Det gck bra det med, ett par timmars sömn var vad vi behövde för att
sedan fortsätta till Holyhead och färjan till Dublin. Holyhead hade många fler
avgångar än Fishguard och fick därför bli vårt val. Vi åkte katamaran över och
kan konstatera att det är praktiskt att inte ha anlag för sjösjuka när man passerar
Irländska sjön. Personalen delade ut spypåsar till alla medan vi läste bok i
godan ro..

Vi landade i Dublin och fortsatte resan mot
Tandragee och Keith Mathews. Keith erbjöd oss att hyra hans stuga under vår
resa och det tog vi tacksamt emot. Jag har faktiskt aldrig träffat Keith
tidigare, men via Iben hört att han är en person vi skulle tycka om. Samma
humor, rak och tydlig och supertrevlig! Hans ställe här är fantastiskt med fina
omgivningar och en synnerligen välskött gård och verksamhet.

Vi har en hel del prov inplanerade och en hel
del träningar. Omgivningarna är bedövande vackra. Det är otroligt tjock
vegetation , strida bäckar , raviner och ljung och ormbunksklädda bergssidor
som erbjuder enorma svårigheter för hundar med minsta tendens att lämna området
för en liten galopprunda.

Tywi är med oss och skall paras. För att veta
säkert hennes progesteronvärde tog vi ett nytt prov i torsdags. 25 pund! 250
kronor kostar det här – på ett djursjukhus med samma analysmetod och apparatur.
I Sverige allt mellan 550-1300 kronor….. Hur kan det skilja så mycket?

Å andra sidan kostar hundmat 12 pund för 15
kilo, bra hundmat med fina råvaror, lamm och ris, kyckling och ris… I Sverige
kostar ett bra foder betydligt mer.

Den ansträngda irländska ekonomin syns på
huspriserna. Hus som varit ute på marknaden för 500.000 pund går nu för 200.000
pund.
Precis i närheten är ett hus till salu för
200.000 – ett stort nybyggt hus med stall och paddock.

Janne är i Frankrike på Europa cup med Red och
det verkar ha varit en organisatorisk katastrof med ett prov som började först
vid lunch i går. Red skötte sig utmärkt till sista apporten där han misslyckas,
men han fick med sig ett Good och är med i dag som enda svensk. Bra jobbat! De
andra hade oturen att åka ut under gårdagen tyvärr!

Goda vännen Thomas Ploembeck är med i dag
också, han fick ett Very Good i går med Hillus Powell. Vi håller alla tummar vi
har!

Nu hoppas jag ha två open stakes i veckan med
Will, en-dagars prov tisdag och onsdag.
Och så hoppas vi på bra parning med Tywi i
dag!

Retrievermästerskapet

Innan vi reste dömde jag RM i Sverige. Mrs
Diana Harrison, Gillie Nichols, Lasse Johnsson
och jag hade det digra uppdraget att skilja agnarna från vetet i ett
startfält om 24 hundar över två dagar.
Mästerskapet arrangerades med den äran av
Dalarna och Bergslagen, ett fint arrangemang. Gillie och Di är trevliga och
lättsamma damer med stor kunskap, så det var ett privilegium att ha dem här. Vi
har ju tagit hit lite brittiska domare i år, en från Nordirland, en från Wales
och två från England således. Vi har mycket att lära och dessutom är utbytet
trevligt! Jag hoppas vi fortsätter med utbytet nästa säsong!
Lördagens förmiddag började i moll. Kvaliteten
på hundarbetet gjorde att vi tappade hund efter hund på Gillies och min sida.
Standarden i startfältet spretade ordentligt och Gillie kommenterade standarden
som ”not even Novice standard”.
Det är inte menat som negativ kritik utan mer
som en väckarklocka för oss. De flesta åker ut för att hundarna saknar ratt och
broms och i stället tar till benen.
Hundar ska hitta fåglarna med näsan och
hjärnan, inte med benen! Att jaga är att jaga på rätt ställe, inte galoppera omkring
över stora ytor. Håll hunden i området alltså!
Lasse och Di hade desto mer hundar kvar på sin
sida, som således skulle över till oss på eftermiddagen.
Anita Norrblom hade tagit tillfället i akt att
gå med mig och Gillie i utbildningsyfte. Anita
är A-domare men tyckte ändå att det var ett
gyllene tillfälle till mer kunskap. Klokt tycker jag som ser domaruppdraget som
en aldrig avslutad utbildning, det finns alltid hur mycket mer som helst att
lära.

Under lunchen kom det tragiska beskedet att en
kvinnlig medlem tillhörande Smålandsavdelningen avlidit kvällen innan under ett
eftersök på älg. Trots reflexvästar och annan säkerhetsutrustning kördes hon
ihjäl vid vägkanten i Mullsjötrakten. Det la en dyster tung stämning över
lunchen och Janne utlös en tyst minut över henne. Fruktansvärd olycka!

Eftermiddagen gav oss perfekta förutsättningar
att låta hundarna visa vilka som skulle med till dag två. Det var aldrig några
konstigheter, hundarna sorterade ut sig själva och kvar fanns sju hundar till dag två.

Kvällen bjöd på supé på Herrfallet, en trevlig
kväll. Vid halvtio tiden lämnade jag, Janne och de brittiska damerna middagen för att krypa i säng. Det är ett
ärofyllt uppdrag att döma RM, och man blir helt slut av en hel dag ute och så
vill man vara på topp nästa dag. Jag sov som en stock!

Dag två bjöd på rough shooting! Sju spända
förare med hundar stod på startlinjen när vi började gå. Snabbt tappade vi tre
hundar, någon knallade, någon reste fågel och gick efter och någon höll inte
ihop fotgåendet.

Strålande sol och lite vind utgjorde en
fantastisk inramning till finalen!

Redan vid lunch var vi klara och Peggy och
Magnus Westerlunds Pepper utropades till Retrievermästare! Tvåa Ann Sommarin
med Blix, trea Mats Närling med Bonus och fyra Tomas Söderström med Scotty.
Peggy vann välförtjänt efter att ha hållit sig ”ren” i två dagar. Ann Sommarin
hade en olycklig belastning på sin första apport och hade den att släpa på
under provet. Mats låg också utmärkt
till när Mats missar en markering
och därmed handlar hunden till fel område. Sånt händer, men visst är det
retligt?
Ett stort och varmt Grattis till Peggy och
Magnus för fina Pepper!

Jag körde Gillie och Di till Skavsta och sedan
direkt hem för att packa Labmobilen för resan till NI!
Fyra morgonen därpå rullade vi!

Irland

Efter en 36 timmars maratonresa är vi hos Keith Mathews på Copperbirch kennels där vi bor i en liten egen stuga under vår tid här. Vi har varit utan mobiltäckning och nät sen vi kom, därav tystnaden. Vi har det toppen så klart, och har hunnit med första starten här på Nordirand. Ingen lycka alls för mig och Keith, Katarina åkte ut på sin tredje fågel och var därmed bäst av oss tre. Det var ett tvådagars prov i Craigavon Gundog Club, en qualifyer för IGL.

Nya tag väntar til veckan där jag hoppas starta två open stakes tisdag och onsdag.

Katarina startade Kate för att det fattades hundar till start med många sena återbud.

Vi tränar i jättefina marker och sover som stockar vid nio halv tio varje kväll , man blir trött av att vara ute hela dagarna!

Vi hoppas kunna vara uppkopplade lite mer nu , och kunna sätta in bilder från vår resa!

I dag ska vi para Meadowlark Afon Tywi med GBFTCH Rumbleton Quickilver. Vi hoppas det går bra och att vi får fina valpar. Tywi är en underbar tik, så härligt att lära känna henne på vår resa. Superstabil och trygg , inga konstigheter alls!

SEJCH NJCH Meadowlark Dipper

Grattis Anna-Lena och duktiga Dipper till Championatet!
Härligt jobbat - vi är riktigt stolta och glada!

Coupe D Éurope

Den här gången representeras familjen av Janne och Red i det svenska laget! De reser till Frankrike nästa torsdag för att tävla. Laget består förutom Janne och Red av

• Anders Carlsson, erkänd tjur- och vinnarskalle :-) och hans a-provschampion Garronpoint Mole


• Thomas Söderström med SEJ(j)CH Hillus Drake, CERT nu senast på Labradorklubbens A-prov


• Duktiga och Ann Sommarin med SE J(J)CH Jaktyrans Blixt Gordon som visar jämna fina A-provsresultat med 1a,1a och CERT

Jag hoppas att dom får en kanonresa tillsammans och att dom gör riktigt bra ifrån sig!

Valpar ur årets kullar

I januari börjar vi den mödosamma vägen till följsamhet. Vi ska träffas på parkeringen vid Holmgrens Bil i Räppe varje måndag. Klockan sex till sju går vi fot och arbetar på kontakt och relation!

Nyheter

Bloggtiden räcker inte till, men snart är jag på Den Gröna Ön och då skall Ni få följa med på en ny blogg-resa!
Vi gratulerar :
Grattis Malin Karlsson med Meadowlark Branwen till Godkänt KKL!
Grattis syster Meadowlark Rhiannon och Anna Tellner till 1 NKL!
Hillus Powell och kära vännerna Thomas Ploembäck och Iben Pytlick till CERT på A-prov Danmark!

Meadowlark Afon Tywi löper nu -och reser med oss till Irland. Originalplanen var att para henne med IGL vinaren från förra året Delfleet Neon of Fendawood, men det kommer inte att fungera rent fysiskt/geografiskt när Tywi nu började löpa lite tidigare.
Just nu lutar det åt Nigel Carvilles INT FTCH Marranscar Blackcap ( GBFTCH Rod Wallace of Leadburn-Weathers Ivy Of Marranscar ). Han är linjeavlad på GBFTCH Aughacasla Sam of Drakeshead, och jag tror att det passar bra till Tywi som är en kraftpaket som inte väjer för något! Men jag tittar också på Martin Rush´s gula GBFTCH Rumbleton Quicksilver, en stencool hane med fina viltfinnaregenskaper och iskall attityd i alla lägen. Hans stamtavla tilltalar, se här http://www.k9data.com/pedigree.asp?ID=443301
Sam, Baildonian Baron och Turramurra Teal finns här och tilltalar mig.

Tywi startade i vinnarklass på A-prov i Danmark den 11.10 och var med nästan i mål när en apport blev för lång och Tywi blev för olydig. Det var ett walk up prov, en provform som passar henne bra.
Tywi har stort mod och forcerar vilken terräng som helst. Hon är stark och tålig. Jag uppskattar det mycket då jag är rädd att få för veka, lite försiktiga hundar. De skall vara starka jakthundar, men inte svåra att föra. De får heller inte "dö under pipan" utan ha mental kraft att försöka på nytt och på nytt.
De skall orka långa dagar och tåla träning.

A-provskurserna har funkat kanon i år igen - uppskattat är det att få träna hundarna i "the real thing". Det är nödvändig träning för att kunna lyckas på A-proven!

Till helgen dömer jag Retriever-Mästerskapet och sedan kör vi söderut.

Fotot föreställer GBFTCH Rumbleton Quicksilver och är taget av Peter Raneryd under förra årets Championship på Sandringham.

Dirigeringstrippeln återkommer 2012

Trestegskursen kommer tillbaka! Du går tre helgkurser under våren och sommaren för att få verktygen för att få en bra dirigering på Din hund!

Mellan kurstillfällena tränar Du själv inför nästa steg!

Sista tillfället ingår vatten!

Datum för kurserna är

12-13.5

16-17.6

4-5.8

Priset för alla tre tillfällena är 6000 kr inklusive moms och ansvarsförsäkring.

För att gruppen skall vara homogen tar jag endast anmälan till alla tre tillfällena!

10-12 deltagare!

Carmals Megs Topi!

Jag deläger Carmals Megs Topi med Lars-Ove Pohlin, och de har varit i väg och fixat 1 NKL!

Toppi är efter Tar och Meg och är en jättefin gul tik. En kull skall jag ta på henne enligt vårt delägaravtal och jag kikar som bäst efter lämplig hane till henne!

Will, fotad av Peter Raneryd från Internationella A-provet i Östra

Från Internationella i Lördags! Vi är trea, inte precis vad vi ville, men Godkänt i ett otroligt starkt startfält. Lovar gott inför Will´s open trials på Irland.
Det närmar sig med stromsteg.. Snart är vi på den Gröna Ön! Programmet är minst sagt hektiskt om vi har tur med lottningarna och det hoppas vi ha!

How to kill your brother - featuring Connie Corleone

Ruskiga fotobevis som avslutas med en klassisk dödsrullning har Annika Hecktor sänt mig. Det är två Bally-ungar, Annikas Connie (efter Connie Corleone i Gudfadern)och stackars lilla brodern Miramis (döpt efter nån fjantig sagofigur - fnys)

Här en manual i ämnet How to kill your brother! Enjoy!

A-prov i Södra och träning med teamet

I går A-prov i Södra avdelningen på för mig nytt ställe. Ett fantastiskt fint ställe - och tack till er i Södra som finner fler ställen för vår verksamhet!

Dömde gjorde Anders Carlsson, Åke Liedgren och Mats Närling.

Elva hundar kom till start och provet gick på änder. Varierade miljöer för dreven gjorde att arbete prövades i många olika situationer och markförutsättningar.
Katarina och Katie, Olle och Tywi och kompisen Håkan med flatten Frank debuterade på A-prov! Glad att nya finner A-proven så att vi får bredd och mer konkurrens! Dom fick nog mersmak alla tre!
Jag är nöjd med Tar - jag tycker att han skötte sig bra.
Till slut var vi fyra hundar kvar - till det som blev det sista drevet.

Den sista fågeln vi skickades på åkte vi alla fyra ut på! Domarna fann fågeln tillräckligt nära det område vi alla på olika vis höll hundarna för att anse oss eyewipade av domartrion.

Det var ett trickigt skick - håll hunden i ett högt gräs, inte på dammvallen, släpp inte för långt ( tappar hunden utom synhåll i minerat område ) och håll huvudet kallt.

Katarina som stod så till att hon kunde se allt berättar att jag aldrig hade Tar tillräckligt långt ut, han hade behövt fem-sex meter till för att få vittring. Jag stoppade honom när han försvann ur synhåll, rädd att tappa honom ner i dammen där han haft sin föregående apport.Vinkeln var snäv och det gjorde det hela lite trickigt.

Hade jag släppt honom hade han kanske funnit fågeln, eller gjort nåt helt annat - och kanske skulle jag gamblat mer.

Anvisningen var höga gräset - men å andra sidan visste vi att den mycket möjligt hade flyttat på sig.

That´s trialling helt enkelt..

Team Meadowlark tränade i skarpt läge för första gången i dag. Detta har vi laddat för under vår och sommar! Förväntningarna var höga och spänningen likaså. En underbar brittsommarsöndag med fina upplevelser och många Aha-upplevelser.

Den eviga diskussionen om att hålla hunden i ett område och att kunna läsa sin hund rätt så att man vet när man kan släppa taget och lita på sin hund känns alltid lika aktuell. Särskilt med gårdagen i minne!

Nu går det i tvåhundra knyck..

Nu är högsäsongen som värst - men kul är det. Upp i ottan varje morgon för att jaga/starta/döma/mocka skit.
Valparna är sju veckor gamla i dag, en härlig och framåt kull med gott gry i.
A-provskurs nr 1 är avslutad, och den gick kanonbra! Lagom med fågel och bra diskussioner.
I går tränade jag i betorna med Tar och Paddy.
Båda skötte sig alldeles kanon - och jag är glad över hur de ligger till i träningen.
Tar skall starta snart - och det känns toppen att vara i gång med säsongen!

Grattis Meadowlark Afon Tywi som tagit 1 ÖKL i Norge!
Tywi skall starta på några A-prov också under säsongen , jättekul tycker vi som önskar Olle all lycka till i världen!

Trials

Nu har jag skickat in en drös anmälningar till trials på Irland. De flesta under The Kennel Club ( alltså Nordirland), men vi hoppas kunna fylla på med några prov i Republiken Irland också.
I morgon är det jaktdag, i övermorgon dömer jag A-prov i Södra avdelningen och på söndag jaktdag igen. Måndag och tisdag A-provskursen på Björkåsen. Sen fortsätter det så tills vi åker. Full rulle kan man säga.. :-)

Min terrier - underbara Castro håller på att bli stor!

Castro hälsar till alla hennes fans!

Gamla bilder - Field trials genom tiderna.

Underbara bilder - titta på domarna som konfererar, på damen i långkjol och hatt som får anvisning på en fågel, stämningen i grupperna och armbindlarna. Precis som u, fast för så länge sedan. Det är en fröjd att titta på gamla bildarkiv och se hundarna. Fina klassiska bilder på fina klassiska hundar!

Riktiga labradorer!