I höstsolen står vi Skipper och jag. Vi planterar ljung och frosthärdiga silverplantor i krukorna i entrén. Skipper kommenterar varje rörelse jag gör och följer intresserat med i trädgårsarbetet.
Borde vi inte ha fler fruktträd egentligen? undrar hon.
Nej, säger jag strängt, du blir ju så tjock nuförtiden när du smäller i dig fallfrukt och klättrar bland grenarna när fallfrukten är slut.
Äsch, säger Skipper obekymrat, jag är ju snart tio år gammal och tycker inte att det är så noga längre med att vara slimmad som Anna Anka. Bättre att knipa sig en anka på jakterna i så fall.
Dessutom är det nyttigt med frukt.
Jo, håller jag med, men inte trettiotvå äpplen i stöten. Vi nöjer oss med de fruktträd vi har tror jag.
Hon lommar i väg mot baksidan och fruktträden för att kika efter fallfrukter. Det var ju trots allt en kvart sedan hon tittade sist...
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Underbart, ser er framför mig :O)
ReplyDeleteahhh ett litet plommon träd kan hon väl allt få!!! ;-))
ReplyDeleteFine Skipper, ikke å undres over at hun har gitt barne med store personligheter ;-)
ReplyDeleteHahaha.... snacka om att äpplet inte faller långt ifrån trädet!!!
ReplyDeleteIsa slukar också fallfrukten i vår trädgård men hjälper gärna till hos grannen också... ;O)
Kram
Lucy och Isa